Design och stilar
Ordet "arkitektur" kommer från latinska architectura och det grekiska architekton - byggmästare. Det är lätt att tro att begreppet bara gäller arkitektritade hus och byggnader, det vill säga arkitektoniska verk av mer speciell och känd karaktär, men faktum är att all form av bygg- och ingenjörskonst faller under "arkitektur".
Svensk arkitekturhistoria sträcker sig med andra ord så långt bakåt som till stenåldern, då de första husen och hyddorna byggdes, men av naturliga skäl är det svårt att säga särskilt mycket om dessa. Det är först kring järnåldern man kan få ett grepp om svensk arkitektur, och i ordets vanliga bemärkelse förekommer den inte nämnvärt förrän under medeltiden.
Det finns en enorm mängd olika skolor, tidsåldrar och stilar kopplade till arkitektur och husbyggande, så vi har nöjt oss med att försöka sammanfatta de vanligaste på ett överskådligt sätt. Bland brukar man inte vilja prata om begreppet stil, men faktum är att det är så vanligt förekommande att det kan vara bra att känna till de vanligaste stilarna.
Jugend
Jugend är en stil som uppkom i slutet av 1800-talet. I Tyskland och Nordeuropa kallades den som sagt för Jugend, medan man i andra länder hade namn som Art Nouveau och Liberty Stile. Man försökte bryta sig ut från ett historicistiskt tankesätt, och arbetade mycket med blommotiv, växtdekor, rundade burspråk och asymmetrier. Ett fint svenskt exempel är Kungsholmens Gymnasium i Stockholm.
Nordisk klassicism
Under 1910-talet utvecklades denna stil, som utomlands ofta kallas Swedish Grace. Det var en strävan tillbaka mot klassicismen, och Stockholms Stadsbibliotek är ett klassiskt exempel.
Funktionalism
1930 fick funktionalismen sitt genombrott i Sverige, i samband med Stockholmsutställningen samma år. Fram till postmodernismens framgångar under 1970-talet var "funkis"-stilen den dominerande, främst i hus- och villaarkitektur. Stilen, som domineras av raka linjer, släta och odekorerade ytor och stora fönster, är populär än idag.
Postmodernism
Postmodernismen i Sverige innebar en tillbakagång till mjukare värden. Det blev återigen "okej" att tänka på skönhet, inte bara funktion. En eklektisk acceptans växte fram och man kunde mer eller mindre plocka det bästa från tidigare stilar inte bara i Sverige, utan även ute i världen.